När jag ser ner på min arm så drar min mage ihop sig.

Jag fattar inte att jag kan göra så mot mig själv.

Men när jag väl tar fram det kalla blänkande bladet så kommer inget i vägen mer.

Jag tycker det är vackert när blodet pulserar ut ur ett färskt sår.

Jag tittar på medans det sakta rinner ner för min arm.

Det är så otroligt vackert, det rinner så fridfullt.

Där jag lever finns inga problem.

Men jag lever i en fantasi…

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu kan jag se mina mönster tydligt men saknar förmågan att bryta dom... Fingrarna bläddrar maniskt i min "bekräftelse bok"  mina tankar leker med siffror och ner klottrade namn vissa av dom går knappt att tyda, men jag ger mig inte förens någon hung...